Träningslektion

Vad: Jag och min klasskompis Malin höll i en träningslektion tillsammans och de andra i klassen fick agera elever på våran bildlektion. Här kommer våran planering inför denna lektion:

Uppgift

I boken Intro - skapa: bild, färg och form(Frid, J. & Nilsson, K-J., 2008) sökte vi inspiration. Vi fastnade för “Ihåliga former” (Frid, J. & Nilsson, K-J. 2008, s. 123) då eleverna under tidigare lektioner arbetat med att teckna kuber. Eftersom att eleverna ha fått med sig kunskapen att teckna en kub tänkte vi utveckla tekniken att teckna tredimensionellt genom att teckna ett hål. Vi frågar eleverna om de vet hur en ihålig form tecknas och om de kan ge förslag på ihåliga former som finns i hemmet. Eleverna kommer få i uppgift att teckna en ihålig form med hjälp av instruktioner. Formen vi har valt är hjärta som ska bli ihåligt. När det ihåliga hjärtat är färdigt tecknar eleverna en kub som ram, vilket gör att det ihåliga blir mer framhävt och en tredimensionell känsla uppstår. Vi kommer visa några exempel på tecknade ihåliga former och även hur dagens uppgift kan se ut. Vi kommer ha med en tydlig instruktion för hur eleverna ska göra.

Vi kommer att använda oss av blyertspenna och A4 ritpapper till denna uppgift för att eleven ska kunna redigera sin bild under tiden den framställs. Skulle eleverna inte hinna klart får de fortsätta på nästa lektion. De elever som blir klara snabbt får om de vill färglägga sin teckning eller teckna en valfri ihålig form.

Syfte

Syftet med uppgiften är att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper i tredimensionell form genom att teckna en ihålig form.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycks- former. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt (Lgr11 2017, s. 28).

Vi har utgått från kunskapskraven i läroplanen (Lgr11 2017, s. 31) för årskurs 6 där vi kan läsa att eleverna kan “använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett i huvudsak fungerande sätt”.

Genomförande

Vi förbereder innan lektionen med att lägga ut materialet vi ska använda på borden. Startar projektor och powerpoint presentationen finns redo till start. Vi sätter upp instruktioner och skriver lektionsupplägget på tavlan (tid, uppgift och extra uppgift). Vi börjar lektionen genom att möta eleverna i dörren. De får sedan gå till sina platser och sätta sig. Lektionen börjar när eleverna är tysta. Vi presenterar lektionens upplägg som står på tavlan och ställer frågorna vi förberett. Sedan går vi igenom uppgiften med hjälp av powerpoint presentationen. När vi har gått igenom instruktionen får eleverna börja teckna. Då sitter instruktionerna uppe på tavlan så eleverna kan följa stegen i sin egen takt. Det gör vi för att alla elever ska känna att de hinner med utan press och stress över att de andra väntar. Under tiden de tecknar vill vi att eleverna skriver upp instruktionen som finns för att de vid andra tillfällen ska kunna gå tillbaka och prova själva. De elever som blir klara snabbt får möjlighet att färglägga sin teckning eller teckna en valfri ihålig form.

Material

1 blyertspenna per elev

1 suddgummi per elev

1 A4 ritpapper per elev

Valfritt färgmaterial (om elev hinner om vill färglägga)

Åldersgrupp

Vi tycker att bilduppgiften passar i årskurs 4-6.

Ändringar i bokens instruktioner

Vi förtydligade samtliga steg i instruktionen för att eleverna lättare ska förstå. Istället för form har vi skrivit hjärta och vi har även lagt till att de ska teckna löst då vissa linjer ska suddas bort.


Källförteckning

Frid, J. & Nilsson, K-J. (2008). Intro - skapa: bild, färg och form. Löddeköpinge: Didacta förlag.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr11: reviderad 2017 fjärde uppl. Stockholm: Skolverket.

 

 

Egen reflektion: Det var spännande, roligt och utmanande att planera en bildlektion. Klasskamraterna som agerade elever hade blivit tilldelade olika roller att spela på lektionen, några stereotypa roller som jag kommer möta i klassrummet. Efteråt fick vi reflektera och diskutera hur vi möter dessa elever och hur vi skulle kunna göra för vägleda dessa elever. Jag tyckte det var viktigt och bra att vi fick träna på det och reflektionen efter gjorde så att jag tänkte till extra.

Det svåra i att planera en bilduppgift är att veta om det är en övningslektion eller om det är en bedömningslektion. Jag har gjort planeringar innan utifrån läroplanen men inte med bedömning och kunskapskrav, då fritidshem inte har bedömning och kunskapskrav i sin verksamhet. Jag behöver träna på att göra planeringar med kunskapskraven utifrån läroplanen och få med mig bedömningsdelen i min planering.