Didaktisk reflektion

Denna sommaren har jag startat min tillvalskurs bild och lärt mig väldigt mycket. När jag först valde detta ämne så tänkte jag att detta kan bli kul men samtidigt kände jag att det skulle bli en stor utmaning. När kursen startade var jag en person som inte tyckte bild var min grej för jag kunde inte måla. Men i startgropen fick jag höra att bild är så mycket mer än bara skapande, det är ett språk. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lgr11) står det tydligt i bildämnets syfte att eleverna ska ges förutsättningar för att kommunicera via bilder för att få ut ett budskap (lgr11 2019, s. 26). Bilder finns överallt idag och när jag fick till mig att bild är ett språk började jag reflektera kring det. Jag själv uttrycker mig gärna i skrift men de elever som jag möter som inte har språket med sig eller inte kan skriva, kan kommunicera med hjälp av bilder. På fritidshemmet där jag arbetar använder vi bildstöd för att förtydliga vårt språk. På mitt fritidshem har vi elever från årskurs F-2. Bilderna hjälper många av våra elever att förstå vad som kommer hända under dagen men också får de en bild kopplat till ord eller begrepp de kanske inte stött på förut. Med hjälp av bilder kan eleverna uttrycka sig och en annan form av kommunikation uppstår. Svalby (2018) tar upp i sin magisterexamen om att kunna ge alla elever möjlighet till kommunikation och att arbeta ämnesintegrerat ökar språkutvecklingen men också gemenskapen hos eleverna.

En av uppgifterna vi fick göra i somras var att hålla i en träningslektion för övriga i klassen. Vi var indelade i grupper om två som gemensamt fick planera och genomföra lektionen för övriga klasskamrater. Vår lärare, Marianne, delade ut olika roller till “eleverna” i klassen. Vi fick möta olika typer av elever, för att vi kommer att stöta på dessa elever när vi sedan kommer hålla i lektioner i skolan. Det var väldigt nyttigt och lärorikt. Vi hade genomgång av instruktionerna till uppgiften som visades genom en powerpoint och vi hade skrivit upp dem på tavlan. Instruktionerna var stegvis och vi valde att inte genomföra dem stegvis med klassen, för att alla skulle få samma möjlighet att genomföra uppgiften. Vad vi skulle kunnat göra annorlunda här är att ha ett papper med instruktionerna till varje elev som de kunde ha vid sin plats för att minska spring och frågetecken kring uppgiften. Ett komplement till uppgiften hade varit att skicka ut planeringen via en digital plattform som skolan använder. Då kommer eleverna förberedda på vad som ska göras under lektionen. Bohlin (2017, s. 56) nämner hur strukturen på undervisningen inte behöver vara så strikt. Utan att ett gränsöverskridande arbetssätt kan ge bättre förutsättningar för eleverna. Vidare skriver Bohlin (2017, ss. 56) om bildproblem som eleverna kommer möta. Får de bara rätt förutsättningar med sig så kommer eleverna lösa dem och utvecklas på sina egna villkor.

Det jag tar med mig är svårigheten att få till en bra planering där eleverna ska hinna med att utföra uppgiften under lektionstid. Samtidigt som jag måste veta om uppgiften jag har valt att genomföra är en träningsuppgift eller en bedömningsuppgift. Jag behöver få mer kunskap om hur en planering kan se ut vid de olika tillfällen samt hur en sådan bedömning skulle kunna vara. Det är något jag kommer titta närmare på och diskutera med min handledare under min VFU som sker under kommande höst och vår. En annan fundering som har kommit upp under kursens gång är hur jag som lärare ska möta mina elever. Jag vill ha en tillåtande miljö där alla elever ska känna sig sedda och välkomna av mig. Gleisner Villasmil (2019) nämner i sin avhandling om hur det är att vara lärare och möta olika elever , se dem utvecklas både i sitt lärande men också som människor. För att göra min undervisning tillgänglig för alla kan jag använda mig av digitala medel och medier. I dagens samhälle är våra elever inte främmande för den digitala världen vi lever i. Gleisner Villasmil (2019) tar upp digital användning och ser stor potential i all undervisning. Alla elever ska ges samma förutsättningar för att nå sina mål och den digitala tekniken öppnar upp många dörrar för det. Precis som Björck (2014) skriver om i sin avhandling om de elever som har svårt att hålla i en penna för att teckna skulle kunna göra något liknande på en dator eller annan likvärdig teknik. De eleverna ges möjlighet till utveckling men på deras nivå.

Jag trodde att hållbarhetsperspektivet bara handlade om miljön och miljötänk. Spara in på material och använda återförbrukningsmaterial. Det är bara en del i hållbarhetsperspektivet. I min bildundervisning kan vi prata om hållbar utveckling och skapa konst av återförbrukningsmaterial för att sedan diskutera kring hållbar utveckling. Belysa vad det kan vara och hur vi tillsammans kan hjälpa till att påverka genom att göra medvetna val i vardagen då kommer vi in på den ekonomiska hållbarheten. Jag skulle då också kunna samarbeta med klasslärarna och arbeta ämnesintegrerat med SO- och NO-ämnen. Hållbarhetsperspektivet handlar även om social hållbarhet som innefattar inkludering som jag nämnt ovan. Alla elever ska ges förutsättningar för att lyckas i skolan. I lgr11 (2019, ss. 12) under övergripande mål och riktlinjer nämns under ett flertal punkter hur vi som arbetar inom skola ska göra för att alla elever ska ges förutsättningar för att klara av målen i skolan.

Slutligen vill jag ta upp vad jag skulle vilja arbeta vidare med för att utveckla mig själv och min kommande undervisning. Jag behöver sätta mig in i betyg och bedömningsdelen som jag nämnde ovan. Jag skulle också vilja få med mig mer verktyg för att inkludera alla och ge alla chans till utveckling. Jag behöver ha med mig olika tekniker och utvecklingsmöjligheter för att utveckla de elever som är duktiga för att få dem att känna att undervisningen ger de möjlighet till utveckling så inte jag bromsar dem för att jag inte kan. Min förhoppning är att jag under min kommande VFU ska få med mig så mycket som möjligt.

Referenslista

Bohlin, P. (2017). En inkluderande undervisning. I Åsén, G. (red.) Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber AB, ss. 28-57.

Gleisner Villasmil, L. (2019). Lärares digitala didaktik. Lic. -avh. Örebro: Universitetet i Örebro. Lärares digitala didaktik (diva-portal.org) [2021-09-01]

Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 [2021-09-01]

Myringer Karlsson, S. (2017). Bedömning och betygsättning i bild. I Åsén, G. (red.) Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber AB, ss. 73-90.

Svalby, L. (2018). Bilderundervisning med språkutveckling i fokus. Magisteruppsats, Bildpedagogik. Stockholm: Konstfack, Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.
Microsoft Word - Linda Svalby 2018_1.docx (diva-portal.org) [2021-09-01]